Carros Blogg

Läste min vän Fridas blogg för några dagar sen och såg att hon hade gjort ett personlighetstest och blev nyfiken. Så idag gjorde jag det på

http://se.41q.com

Så här blev mitt resultat, Din personlighetstyp:

Populära och känsliga, med enastående social kompetens.Utåtriktade och sympatiska.Uppriktiga och ärliga i sin strävan att förstå hur andra mår. Tycker i allmänhet inte om att vara ensamma. Ser allt ur ett mänskligt perspektiv och ogillar objektiv analys. Mycket framgångsrika i att hantera relationsproblem och leda debatter. Vill vara till nytta för andra och sätter troligen andras väl före sitt eget.

Dom som känner mej väl, får väl döma om det stämmer eller inte. Iallafall fick man också tips på karriärer som skulle kunna passa för min typ.

:: Lärare

:: Konsult

:: Psykolog

:: Socialarbetare

:: Personalvetare

:: Präst

:: Affärsbiträde

:: Säljare

:: HR- personal

:: Direktör

:: Eventkoordinator

:: Politiker

:: Diplomat

:: Skribent

:: Skådespelare

:: Designer

:: Hemmafru

:: Musiker.

Hm, en del av dessa saker har jag redan testat och en del saker verkar absolut inte passa mej. Men vem vet:-) Ni får döma eller tycka…

Nu är det tid! Alfons Åbergs pappa , han vill alltid skjuta upp saker genom att säga, jag ska bara. Men sen blir det aldrig gjort . Det finns till och med ordspråk som säger, gör inte idag vad du kan göra imorgon. Använt av många människor Men faktiskt så tror jag både andligt och fysiskt så är det tid, för en massa saker. Ni vet som när man vet att förr eller senare måste jag göra detta, man kan inte skjuta upp saker i all evighet. ( Även om jag ser många försöka) Jag tror tex att det är tid för följande saker, inte nödvändigtvis i den ordning jag sätter upp dom men ändå Det är tid att:

:: börja prioritera det som är av evighetsvärde. ( det som består, när allt annat är avskalat)

:: som församlingar resa sig upp och gå ( hur många mer tillsägelser behövs? )

:: lyssna mer än snacka ( du har en mun, två öron )

:: förlåta och fixa till våra relationer

:: satsa ( dina talanger, gåvor har du fått för ett syfte)

:: att njuta av livet, vänner, familj

:: tillbringa tid tillsammans med människor som vill och har tro.

:: skapa nya relationer

:: sluta vänta på bättre tillfälle utan fånga stunden här och nu

:: ta tag i obekväma saker och få det gjort

:: inse att min pusselbit gör att andras funktioner också kommer igång.

:: att skratta och vara glad

Varför är det tid? Jo för tiden har ett slut och oavsett vilken tro just du har så vet vi att tid är begränsad. Vad är det som säger att du är fräsch och pigg imorgon, nästa vecka, nästa år? Bättre att fånga ögonblicket just nu. Det är faktiskt tid!

I kärlekens lov står det att kärleken uthärdar allting! Ibland kan man undra kanske hur mycket som ett äktenskap tål, men om det finns kärlek emellan två människor så uthärdar den faktiskt mer än vad man tror. Igår skulle jag och min älskling åkt bort ett par dagar, men det blev uppskjutet till en annan helg så istället bestämde vi oss för att gå ut och äta på ett mysigt ställe och gå på bio. Jättemysigt! Vi har efter 23 år ihop förstått vikten av att vara ensamma ibland och ladda batterierna. Att kunna sitta helt tysta ibland hand i hand och bara le åt att vi fortfarande efter alla dessa år inte skulle vilja befinna oss på någon annan plats på jorden än just här tillsammans Vilken lycka! Det betyder fortfarande mycket för oss att få umgås och bara ta hand om varann. Det hoppas jag det alltid ska få göra ända tills vi är 90 Och faktum är att allt blir bättre när man sköter om varandra, man blir lugnare, gladare, bättre mamma. Så mitt och Johans tips till de som redan har hunnit gifta sig är: sköt om varandra!

Precis nu så tröstar jag mej själv med att Jesus också var ledsen och grät ibland. Jag trodde allt skulle bli toppen idag, dagen började bra. Jag tänkte oxå högt att det kommer bli en underbar dag. Men ha! och det handlar egentligen inte så mycket om mej själv utan tvärtom mest om annat och andra. Men om man som jag bryr sig om andra blir man skogstokig på när andra har det jobbigt. Det sägs att tårarna är själens tvättmaskin, hm isåfall har jag tvättat en hel del idag. Man vill bara lägga sig ned under filten tills den här dagen är över! För det räcker inte längre med en grej nu för tiden som det gjorde förr menar jag, nej nu kommer allt i pluralis. Så det ena efter det andra…. blä. Men sen kommer ju tankarna som är sunda, mmm hur tar jag mej runt detta berg? För i varje svårighet finns det en möjlighet. Så vad är lösningen på nr1, nr2, nr3, nr4 osv? vad är roten till detta? Och vad kan  jag lära mej? Hur gjorde jag sist när detta inträffade, finns det något annat sätt att sköta detta på? Och sen brukar den älskade mannen säga : älskling, det ordnar sig Och det gör det ju. Min pappa sa häromdagen att: om Gud har tagit hand om mej i 67 år, så ska han väl göra det resten också! Så mej har han ju tagit hand om i 42 år så det funkar nog en stund till då…

Lika olika som vi människor är lika lika är vi också. Vi vill vakna på rätt sida. För en del krävs en väldigt strukturerad morgon. Någon annan vill ha bara ha en dusch. Den tredje söker total tystnad. Medans den fjärde börjar dagen med sång:-) Här hemma har vi 6 olika morgonhumör. allt ifrån två som sjunger och pratar. Till två som är i behov av lugn och två som rör sig mittemellan. Jag har hört om kvinnor/män som varje morgon blir väckt med frukost på sängen, tänk varje morgon! Vi har olika sätt som funkar på oss. Men det som är gemensamt för oss alla är att vi vill vakna på rätt sida. Dvs på det sätt som passar oss allra, allra bäst. Det som får oss att ta tag i ännu en dag och känna att detta är dagen! Jag själv hör till de lite mer ”sega” som behöver lugn. Min man däremot är sprudlande glad, sjunger berättar historier etc. Detta innebär att han går upp först och är i full gång när mina värkande leder äntligen har kommit i balans såpass att jag haltar långsamt nedför trappan. Men allt har förståss föregåtts av följande: Mamma, var är min gympakasse? Mamma, mamma var är vaxet? Mamma, har du några pengar? Mamma, glöm inte att jag sover hos min kompis ikväll. Men just i morse blev jag väckt av följande sak: min yngste son drar mej i armen och säger med ett stort leende: Mamma, 13 stycken har blivit vän med mej på Facebook nu Vilken lycka i hans ögon, när han räknade upp vilka hans vänner var. Då kan jag inte annat än le, och försöka ta mig ur sängen.Idag blir det en bra dag!

Sitter och funderar på ensamhet. I årtionde har människor talat/ skrivit om ensamhet så det finns kanske inte mycket att tillägga. Ensamhet är väldigt personlig och individuell för många människor. Ni vet ensam är stark, det finns ingen värre ensamhet än att vara ensam i en tvåsamhet osv. Men ensamhet kan vara självvald eller inte självvald. Idag händer det oftare att människor väljer att vara ensamma. Kanske är livet så tufft och det sociala livet så hårt att om man vill få någon ro så väljer man att leva ensam? Eller så finns det dem som inte klarar att vara ensamma en kväll tex. Utan vill ha människor runt sig hela tiden. Ytterligheter men de tyder ändå på problem för en del människor. Jag träffar dessa sorter ibland. De som inte vill vara ensamma och dem som skulle ge sin ”högra” hand för 5 min ensam i duschen:-) Men finns det idag rädslor över att vara ensamma, att det på något vis skulle tyda på att jag är mindre värd pga att jag ibland behöver vara ensam för att tänka? Och för den människa som verkligen inte vill vara ensam vad är lösningen för denne?

Det enda jag vet är följande, sen jag lät Jesus bli min vän så är jag aldrig ensam , men eftersom han är en perfekt vän så funkar det fruktansvärt bra. Han pratar aldrig sönder tystnaden, han kan ”sitta” bredvid  mej på klippan vid havet och njuta av lugnet. Han gör att jag aldrig känner mej obekväm i min ensamhet! Han är lösningen för mej iallafall:-)

Jag har alltid tyckt om hus. Till och med att bara gå eller åka runt och titta på hus. Både på arkitekturen men också att fundera på vem som bor där, hur de har det och drömma om hur husen ser ut inuti. Fånigt? Antagligen. Men hus är fascinerande, en del har generation efter generation bott i. Barn, tonåringar, vuxna, medelålders och äldre. Kanske gillar jag hus för att det påminner så mycket om församling. Olika rum, med funktioner som ett hus måste ha, egna rum, tvättrum, kök, samlingsplatser etc. En del människor väljer hus/lägenhet efter just bara boende. Man ska bara bo/sova någonstans. Men sen finns det dem som vill ha ett hus/hem att bo i. De människorna lägger ner stor vikt vid att det ska vara funktionellt, avslappnande, viloplats, kreativ miljö, en plats där man kan vara sig själv… ett hem.De människorna fixar i sitt hus, de städar, underhåller, pyntar, ja helt enkelt  gör allt för att det ska fungera hemma. När de blir vattenskada eller något annat problem uppstår så fixar man det. Det krävs ett engagemang. Men som sagt sen finns det dem som ”bara” vill ha någonstans att sova:-) Precis så är det med församling också. En del vill bara ha någonstans att ”sova” , det är inte så noga hur boendet ser ut och hur allt fungerar bara jag kan ha mina saker och säng där. Men sen finns det dem som tror på tanken om ett ”hem” som ska underhållas, viloplats, en plats att vara sig själv på. Och som är beredd att ”hugga” i för att se det förverkligas. Det är min bön idag att fler ska upptäcka glädjen i hustanken. Kram

Känner du så ibland, att du blir uppäten och jagad av sk energivampyrer? Att människor i din närhet kväver dej snarare än får dej att känna kreativitet och energi. Energivampyr själva ordet kom jag i kontakt med för bara något år sedan av en kvinna i kyrkan. Men fenomenet som sådant finns överallt. Så vad gör man när man känner sig mer slut än upplyft efter att ha träffat dessa människor? För ibland kan det ju till och med vara vänner till dej som du vill fortsätta att umgås med.

Mina tips som jag själv har lärt mej av visa personer är följande:

:: Träffa inte flera ”energivampyrer” på samma dag! De dränerar dej fullständigt.

:: Träffa dem endast när du har förberett dej och har kraft!

:: Efter ett möte med en sådan, Kasta ALLA dina bördor på honom som orkar bära, Jesus Kristus.

:: Sortera bland dina vänner, vilka som ger kraft och drömmer som du, spendera mycket tid med dessa och få kraft.

:: Plocka inte med dej alla andra människors problem hem. Ditt hem är din borg!

::  Låt din press gå till Gud när det blir fööör mycket.

Enkla råd kanske men att  trycka ihop för mycket på en dag kan göra att du tappar fotfästet en smula och det kanske slutar med att du inte orkar vara vän med någon. Förbered dej noga i bön. Lämna sedan allt till Jesus efteråt. Då kan du leva i full frihet! Lycka till!!

Det händer precis varje dag, att människor ger löften. I värmland där jag bodde en period i mitt liv fanns det ett uttryck som hette ” di bare löver och löver”. Alltså människor bara lovar och lovar jämt och ständigt. Jo men det är säkert jag kommer i tid eller jag kommer ringa dej osv men sen blir det inte så. Oftast kanske det är misstag, saker händer och det blir svårt att hålla ett löfte. Men sen finns det annat som när man gång på gång ger löften och alla runtomkring tänker nej så blir det inte, då har det gått långt. Från att ha varit en som alla litade på har man till slut blivit någon som ingen litar på. Så varför håller vi inte löften ? Dr Phil hade uppe detta för några månader sen och fällde följande kommentar, det beror på egoism. Hans åsikt var följande att om man inte håller löften till sina vänner så tänker man inte på andras konsekvenser och dilemma utan bara på sig själv! Man sätter sig i en position där man tror att man själv är viktigare än andra.

Hm jobbigt! Läste i Bibeln i Predikaren 5:3b,4 Håll vad du lovar! Det är bättre att du inte lovar något än att du lovar och inte håller det. Sant! Här följer några tips…

:: Tänk först! ( Kommer jag att kunna detta)

:: Vem vill du vara? ( Vill du vara någon vars ord betyder något, någon att räkna med? )

:: När du lovar se till att göra allt för att hålla ditt löfte!

:: Bibeln är full av löften från Gud, Han håller alla sina löften!

:: Du kan ändra din stil redan idag! ( Det är aldrig försent att förändras till det bättre).

Kram och lycka till idag, där du är!

Har ni sett reklamen om det nya vattnet Balans i reklamen? Tänk om livet var så, att så  fort det blev obalans så tog man en klunk av Balans och allt blev förvandlat? Vad är balans egentligen ? Kanske en jämvikt mellan jobb och privatliv ? eller mellan andras förvänt-   ningar och dina egna förväntningar. Idag kommer ideliga rapporter om att vi kvinnor i synnerhet, dukar under för andras/ våra egna krav vilket resulterar i … obalans. Så hur kommer vi till rätta med det och vad gör vi ?  Vad exakt behöver vi ?

Är det…

:: mer struktur?

:: rutiner?

:: mindre krav?

:: tid för tystnad?

:: mm mm

Tror  att om vi svarar snabbt så blir det ja på allt. Men det kanske börjar med en insikt om att något är fel, vilja till förändring, mod till att förändra, kraft till att starta och sen att våga misslyckas tills man hittar det som är balans för dej. Bibeln säger att Gud är en ordningens Gud, och det innefattar ju att det inte är hans önskan att livet ska levas flyktigt och rörigt.  Läste detta i en bok av Stephan Williams: Börja din dag långsammare. Det innebär att man sätter standarden för dagen redan från start. Organisera om dina morgonaktiviteter, gör saker som du mår bra av. Då kan starten på dagen bli början till balans för dej. Kram